#6 – Tryck och original

Inspiration och mål
Med hjälp av Pinterest samlade jag på mig en stor dos av inspiration. Sökte även ytterligare inspiration i vissa magasin jag hade hemma. Dels Liu Magasin, tidning som går ut till alumner vid Linköpings universitet, samt Du/Co, Postens gratistidning med fokus på företagare. Gjorde som jag brukar gå till väga och samlade allt på ett par A4-sidor och gick sedan igenom och skrev ner vad jag uppskattade med de olika layouterna för att på så vis skapa en grund att arbeta vidare med för min egen layout.

Bergström (2012) beskriver vikten av att ha tydliga mål och en riktning för vad man vill åstadkomma med sin formgivning. Att veta vem som är mottagaren är även detta mycket viktigt (Bergström, 2012) och det var något jag tidigt formulerade för mig själv. Enligt Bergström (2012) gäller det att, innan man börjar sätta formen, stanna upp och tänka till kring målet med formgivningen och vilket budskap man ska förmedla. Han menar att man gärna kan skriva ner sina idéer med några utvalda ord och på så vis skapa sig en riktning för formen (Bergström, 2012). Jag har valt att arbeta med en fiktiv tidning vid namn Folksy Paper, som är ett livsstilsmagasin som riktar sig till unga, kreativa personer, man som kvinna. Magasinet har fokus på det intressanta fotografiet och de korta, välskrivna texterna och arbetar med professionella fotografer och skribenter.

Sätta formen
Jag har arbetat med tre spalter per sida, totalt 6 spalter för uppslaget. Spalterna har fördelats jämnt över ytan innanför marginalerna. Marginaler är ett viktigt hjälpmedel för att ge läsaren ordning och struktur och bör sättas i harmoni till varandra (Bergström, 2012). Jag har valt att använda mig av följande marginaler; bunt: 10 mm, huvud: 15 mm, yttermarginal: 20 mm samt fot: 30 mm. Precis som Bergström (2012) beskriver bör marginalen ökas i denna ordning. Enligt Lundhem (2001) bör förhållandet mellan marginalerna vara 1:2 mellan bunt och yttermarginal samt mellan huvud och fot. Förhållandet mellan bunt och huvud bör vara 1:1,5 (Lundhem, 2001). Bergström (2012) har inte specificerat något förhållande mer än ordningen för ökning och jag har därför valt att gå efter det förhållande som Lundhem (2001) ställt upp. I praktiken stämmer detta då även överens med Bergströms(2012) sätt att se på marginalerna.

Redigering av objekt
Jag började helt enkelt med att göra en stavningskontroll samt rättade till stav- och skrivfel i texten. Tog mig även friheten att ta bort det första fetstilade stycket då jag kände att det blev ett väldigt konstigt flyt i texten då den i princip upprepade sig i stycket under, förutom att några fakta var olika, vilket förbryllade mig ännu mer. Så, den togs alltså bort. Efter det skrev jag även om några delar av texten då det kändes som att det var ofullständiga meningar. Väldigt svårt att veta sin roll här dock, gör jag uppgiften i form av layoutare, eller är jag både fotograf, skribent samt layoutare? Jag bestämde mig för att jag var layoutare samt att jag hade rätt att beskära bilderna och justera konstigheter i texten.

De fotografier jag hade använt mig av i Modul#2 beslöt jag att använda som de var redigerade till den uppgiften. Den enda justering jag gjort är att de beskurits på ett nytt sätt. Detta har jag gjort direkt i InDesign. Jag gjorde även en koll att bilderna var högupplösta, sparade i ett bra format för ändamålet, i det här fallet .TIF samt att färgrymden var satt till CMYK.

Text och typsnitt
Jag har valt att översätta tv-seriens titel, The Smart One, till svenska, Den Smarte, och använt det som rubrik. Texten är satt på den vänstra sidan av uppslaget och då vi i västvärlden läser från vänster till höger (Borg, 2014) blev den här placeringen bäst då jag ville att texten skulle uppfattas före bilderna.

Enligt Bergström (2012) ska det viktigaste komma först och därför funderade jag mycket kring ordningen av textstyckena. Jag har valt att presentera dem i följande ordning, uppifrån och ner; rubrik, upphovsman till text och bild, ingress och sist brödtext. För att skilja textstyckena från varandra har jag arbetat med teckensnitt, storlek, mellanrum, textjustering samt linjer.

Alla typsnitt som använts till uppslaget är fria att använda i kommersiellt syfte. Bergström (2012) beskriver att formgivare ofta använder sig av tre typsnitt, även tidningsdesignern Per Boström anser att tre typsnitt till ett magasin är bra. Han använder ett till brödtexten samt ytterligare två för alla andra texter. Boström säger också att det är viktigt att de två andra snitten ska fungera tillsammans samtidigt som det finns en kontrast mellan dem. (Kämsby, 2009) Jag har, utifrån det Bergström samt Boström beskriver också valt att använda mig av tre typsnitt. De jag har valt är Myriad Pro, Quicksand samt Philosopher. Myriad Pro är en sans serif, samma gäller för Quicksand, även om detta typsnitt har mer mjuka och börjande former än vad Myriad Pro har och det sista typsnittet, Philosopher, är en antikva.

Nedan har jag specificerat vilka typsnitt som används till vad. Gällande för alla typsnitt är att jag har justerat storlek samt radavstånd, övrig justering anges nedan.

Rubrik: Myriad Pro, Condensed. Justerat: skiftläge, kerning och teckenbredd.
Upphovsman: Quicksand, Regular samt Bold. Justerat: skiftläge och kerning.
Ingress: Quicksand, Regular. Justerat: kerning.
Brödtext – inledande ord i stycke: Myriad Pro, Bold. Justerat: skiftläge och kerning.
Brödtext: Philosopher, Regular. Justerat: kerning.
Tidningens namn: Quicksand, Bold. Justerat: skiftläge och kerning.
Sidnummer samt utgivningsnummer: Myriad Pro, Regular. Justerat: kerning.

Jag har valt att använda Philosopher till brödtext för att sedan arbeta med Myriad Pro samt Quicksand till all övrig text. Enligt Per Boström skulle dessa andra två snitt komplettera samt kontrastera varandra (Kämsby, 2009) och jag anser att de som två sans serifer fungerar bra tillsammans samtidigt som kontrasten mellan snitten återfinns i att Myriad Pro är väldigt rak i sin framtoning medan Quicksand har mer rundade former.

Istället för att dela in texten i mellanrubriker har jag valt att betona varje nytt stycke genom att låta de första orden skrivas med versaler i ett annat typsnitt än det som använts för brödtexten. Enligt Bergström (2012) kan man orientera läsaren genom att visa tydligt att det kommer ett nytt stycke. För att särskilja de inledande orden ytterligare från brödtexten har jag arbetat med en sans serif som möter brödtextens antikva.

Jag har arbetat rätt genomgående med marginaljusterad text då det ger ett strikt utseende. Medan ingressens sista rad är centrerad har jag med brödtexten arbetat med en vänsterställd avslutande rad.

All text är centrerad i bredd på ytan inom marginalerna. När man ser på dokumentet med spalterna i åtanke så inser jag att jag hade kunnat arbeta med dubbelt så många, sex per sida, för det är ändå på detta sätt som jag till sist placerat texten.

Under nederkantens marginal har jag valt att placera sidnummer samt tidningens namn och utgivningsnummer. Sidnumret har sidoställts jämns med marginalens ytterkant medan tidningens namn är sidoställt med innerkantens marginal. På den vänstra sidan har textens färg ändrats till vit, för att lättare kunna läsas mot bakgrunden och på högersidan har jag låtit den vara svart.

Bilder
Bilderna har placerats på uppslagets högra sida. Bergström (2012) menar att det är bra när text och bild hålls skilda för att läsaren inte ska avbrytas av en bild mitt i textstycket. Här har jag låtit bilderna fylla ut på bredden ända ut till marginalerna. Här har jag inte använt mig av spalterna, men avståndet mellan bilderna är satt till 5 mm och det är samma mått som jag har valt att ha mellan spalterna. För att skapa spänning i den inrutade och fasta layouten har jag valt att arbeta med liggande bilder. Enligt Bergström (2012) ökar spänningen ju mer skillnaden blir mellan höjden och bredden för bilden. Han menar också att det liggande formatet är inbjudande (Bergström, 2012). Man kan även uppleva att de tre bilderna tillsammans bildar en egen enhet då ögat läser ihop dem till en egen bild (Bergström, 2012). Då rör sig enheten istället inom ett stående, nästan kvadratiskt format.

Layout
Eftersom jag har valt att låta båda sidor ha lika stora marginaler och man kan se den vänstra sidan som en spegelbild av den högra så har jag arbetat med en symmetrisk komposition (Bergström, 2012). På den vänstra sidan har jag valt att arbeta med en färgad bakgrund, som sträcker sig ända ut till sidans kanter medan den högra sidan fått behålla sin vita grund. Den högra sidan visar mer tydligt upp sidans marginaler, även om det inte finns något som visar var huvudets marginal går. Jag har valt att arbeta med olika färger på sidorna för att skapa kontrast i uppslaget.

På skärmen hade jag svårt att uppfatta textens placering på den grå bakgrunden, men när jag skrev ut uppslaget framkom det tydligare. Bildernas beskärning är tänkt att den ska skapa ett samband med texten. Riktningen i den översta bilden gör att blicken vandrar mellan text och bild.

Pappersval
Bergström (2012) beskriver att det är viktigt att pappret stämmer överens med budskapet man vill förmedla. Då min tidning är ett livsstilsmagasin för kreativa personer med fokus på fotografiet samt texten ville jag återspegla detta i mitt val av papper. Jag har valt att min tidning är tryckt på ett papper som är benvitt, matt, träfritt och obestruket. Även om det kan anses bäst att använda ett bestruket papper för att återge fotografier på ett bra sätt (Bergström, 2012) har jag ändå valt ett obestruket då det finns en annan känsla i det. Bergström (2012) beskriver att det obestrukna pappret är behagligt både för ögonen och fingrarna. Omslagets papper ska ha en högra ytvikt än inlagornas. Jag har valt att ha ett träfritt papper då detta inte gulnar (Bergström, 2012), något jag anser är viktigt då mitt magasin ska vara av den sort man sparar länge och vill läsa om flertalet gånger.

Modul#6_19

Klicka på följande länk för att öppna filen i ett nytt fönster: Modul#6_MariaBroberg

Referenslista
Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 8., [rev] uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Borg, Margareta (2014). Balans mm. [Video] Tillgänglig via: <http://streaming.hv.se/show_movie.php?id=467>. Trollhättan: Högskolan i Väst. [2014-09-21].
Kämsby, Karin (2009). Typsnittet som gör magasinet. [Elektronisk]. Tillgänglig via: <http://capdesign.idg.se/2.990/1.203369/typsnittet-som-gor-magasinet>. [2014-09-24].

#5 – Form och design

Till den här uppgiften upplevde jag att det krävdes mycket tid till research- och skissarbete. Jag samlade mina tankar om uttryck för foldern genom att sätta samman ett kollage av bilder och började sedan skissa fram ett första förslag. De första skisserna ritade för hand, med papper och penna, men sedan fortsatte jag att skapa i Illustrator för att få fram en enhetlig bild av folderns alla fyra sidor. Det här är ju verkligen höjden av lyx att kunna sitta med sådana här uppgifter i timmar och ”var tvungen” att göra det.

Ganska tidigt i processen skapade jag Kulturhuset Kulturens logotyp. Här har jag använt mig av typsnittet Myriad Pro Bold som är en sans serif. Här har jag arbetat med bokstaven K i stort och sedan ordet Kulturen under. Jag har även duplicerat bokstaven K som gett en bakomliggande effekt i rött. Allt som allt har jag arbetat på en svart ruta med avrundade hörn. Här lade jag inte ner för mycket tid, utan valde enkla lösningar. Jag ville att logotypen skulle vara enkel och avskalad men samtidigt ha ett eget personligt uttryck. Jag valde att arbeta i svart och vitt, men samtidigt tillföra färgen röd. Tanken är att denna färg enkelt kan plockas bort för att på så vis ha en logotyp som lämpar sig för svartvitt tryck. Bergström (2012) beskriver vikten av att hålla ihop företagets profil och skapa en helhet. För att göra detta i fallet för Kulturen har jag valt att låta typsnittet Myriad Pro Bold gå genom hela foldern.

Logga_kulturen

Informationen kring målgruppen: män och kvinnor i åldern 18-35 år, kallar Bergström (2012) för demografiska variabler och han menar att dessa uppgifter endast ger en grov bild av vilka målgruppen egentligen består av. Enligt Bergström (2012) behöver man gå på djupet med psykografiska variabler för att bättre förstå sig på målgruppen och på så vis kunna rikta sin marknadsföring eller reklam. Då denna information saknades arbetade jag med grova drag kring målgruppen och jag är medveten om att foldern inte passar in på alla människor i åldern 18-35 år.

Jag utgick från att jag ville arbeta med ord som växtlighet, luftigt och pastell. Jag låste mig rätt tidigt vid att man fick arbeta i valfritt format, men att det skulle vara en dubbelvikt folder med fyra sidor. De fyra sidorna gjorde att jag omedelbart började skissa på en folder med två sidor som utsida och sen ett uppslag inuti. Såhär i efterhand hade det varit roligt att arbeta med en folder där nedviket (framsidan) inte har samma bredd som foldern och därför inte täcker hela insidan när den stängs. Men det har jag alltså inte gjort till den här uppgiften, utan jag har istället valt att arbeta med en folder i A6-format (1/4 A4).

Jag har valt att döpa uställningen till Karin Boye – I rörelse och med hjälp av en illustration skapat en bild till folderns framsida. Typsnitten som används i bilden är Espacio för ”Karin Boye” och Selya för ”i rörelse”. Dessa typsnittet har jag hämtat från hemsidan dafont.com och båda snitten är tillåtna att använda i kommersiellt syfte. Espacio är en tunnare serif medan Selya är en kalligrafiskrift. Valen av teckensnitt gjordes efter den skiss jag gjorde från början. Där valde jag att arbeta med liknande snitt för att få en elegant framtoning för ”Karin Boye” och en mer känsla av rörelse för rubriken ”i rörelse”.

På folderns framsida har jag låtit logotypen ligga nere till vänster och vara ganska liten. På folderns baksida har istället logotypen fått ta plats. På framsidan valde jag att placera logotypen till vänster för att, precis som Margareta Borg (2014) beskriver, man kan placera fler saker till vänster i en komposition för att skapa balans. Enligt Borg (2014) är balans inte likställt med symmetri, något jag verkligen har försökt att tänka på i den här uppgiften. Jag är vanligtvis väldigt inrutad i mitt symmetriska bildseende och måste göra stora ansträngningar för att inte gå den enkla vägen och bygga upp saker liksidigt.

Genom hela foldern har jag arbetat med en bakgrundfärg i ljust röd-orange ton. Bergström (2012) beskriver att man uppnår en harmonisk känsla av att kombinera två komplementfärger och därför har jag valt att arbeta även med en blå-grön ton för bilder och illustrationer. Illustrationen, i form av löv och blad, har jag gjort om och justerat många gånger och jag hade svårt att hitta ett bra sätt att arbeta med den. Jag ville att rörelsen skulle finnas där i samtidigt som jag ville arbeta med en kvadratisk form och hålla det strikt.

Till uppslaget har jag valt att skapa en bild för att lätta upp bland textstyckena. Här har jag kombinerat tre olika bilder, alla med cc-rättigheter, för att skapa en poetisk bild. På bilden syns en staty av Karin Boye och i förgrunden några frostiga blomknoppar. Eftersom utställningen kommer att vara öppen under vintermånaderna januari till mars så valde jag att arbeta med ett fotografi som porträtterade dessa månader. Det sista fotografiet som användes för att skapa bilden är en akvarellmålning. Detta valde jag att använda för att skapa ytterligare effekt i bilden. Sist har jag även valt att justera färgen för bilden. Här har jag valt att använda mig av toner som ligger kring den färg jag valde att använda till framsidans illustration. Bergström (2012) menar att det ibland kan bli väl tydligt då bild och text säger samma sak. Jag funderade länge över hur vida min bild av Karin Boye var övertydlig tillsammans med den beskrivande texten under om henne. Till sist kom jag fram till att jag inte anser bilden av Karin Boye vara övertydlig, utan att det finns en viss poetisk sida i den som gör att man kan tolka den på olika sätta med eller utan texten.  På så vis menar jag att jag inte skriver någon på näsan då man kan välja att läsa bilden som ett komplement till hennes dikter istället för att porträtt av henne.

För teckensnittet Espacio har jag, genomgående, fått arbeta mycket med att kerna bokstäverna. Jag tycker att snittet var väldigt fint och välarbetat, men det känns inte som att lika mycket tid har lagts på hur det kommer att se ut när det sätts samman till ord. Till Myriad Pro Bold har jag inte behövt kerna bokstäverna alls, däremot har jag istället arbetat med justering av radavstånd för att göra texten luftig och lättläst.

Jag valde att låta hela dikten vara med i foldern, medan jag tog bort vissa delar av texten om Karin Boye. Här valde jag också att skriva om texten något; lägga till och ta bort ord då jag kände att det inte blev något bra flyt i texten.

Genomgående för foldern är också den vita ram som ligger runt hela foldern. Jag valde att låta den vara vit för att lätta upp intrycket samt rama in helheten. Ramen är 5 mm bred och innanför den har jag valt att låta ca 5 mm av den röd-orange bakgrunden vara tom. Detta för att det ska gå att hålla i foldern och samtidigt kunna läsa texten utan att störas av några fingrar som täcker orden.

Modul#5

Referenslista
Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 8., [rev] uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Borg, Margareta (2014). Balans mm. [Video] Tillgänglig via: <http://streaming.hv.se/show_movie.php?id=467>. Trollhättan: Högskolan i Väst. [2014-09-22].

#4 – Färg

Kontrast
Jag valde att undersöka vad som händer med ett objekt när man ändrar färgens mättnadsvärde. Objekt där färgmättnaden minskas upplevs mindre och tvärtom gäller för objekt där färgmättnaden ökats (Understanding Color, 2014). I den bild jag valt ut har jag minskat färgmättnaden för objektet i fokus och samtidigt ökat färgmättnaden för bakgrunden. På så vis framträder bakgrunden och vasen i fokus får stå tillbaka något. Jag provade även att motställa mättnaden och på så vis framhäva vasen i fokus. Detta spädde på kontrasterna i bilden, vasen i fokus stod ut ytterligare, men det skapade inte en lika stor spänning i bilden utan jag upplevde det mer som att jag arbetade vidare med den spänning som redan fanns. Jag har även valt att ändra färgtonen på bakgrunden för att skapa ytterligare kontrast i bilden. Bergström (2012) menar att blicken söker sig till avvikande färger och att dessa objekt på så vis fångar vår blick.  Jag har valt en rosa nyans som upplevs varm (Bergström, 2012) och det ger en värmande känsla i hela bilden då vasen i förgrunden omringas av en varm ton.

Harmoni
Här har jag valt att arbeta med färgerna röd och turkos, då dessa är varandras komplementfärger (Moderskeppet, 2014). Genom att använda sig av komplementfärger skapar man, enligt vissa färgteoretiker, harmoni i bilden (Bergström, 2012). Här har jag valt att arbeta med två färglager, ett rött och ett turkost och på så vis har jag färgat in alla delar av bilden. Båda dessa lager har samma färgmättnad samt ljushet. Provade även att endast ändra färgtonen i bilden, men valde till slut att arbeta med heltäckande färglager för att få till den tydlighet jag var ute efter. Att bara ändra färgtonen gjorde att många andra färger än just röd och turkos blandades in och det gav inte den raka effekt som jag önskade.

Känsla
Utgångsbilden porträtterar ett antal vaser och med den längst fram i fokus. Jag upplever utgångsbilden aningens platt och jag ville ge bilden en mer exklusiv känsla. Jag arbetade vidare med det mörka som fanns i bilden och utgick från, precis som Bergström (2012) beskriver att färgen svart kan associeras med elegans. Då jag ville tona ner bakgrunden och istället lyfta fram vasen i förgrunden arbetade jag med ett färglager för bakgrunden i turkos-blå ton då Bergström (2012) menar att blågrönt är en lugnande färg. Nyansmässigt skiljer sig originalbilden inte så mycket från den slutgiltiga, jag har istället valt att arbeta mer med färgmättnad samt med färgernas ljus-/mörkhet. Vasen i förgrunden har fått en något minskad ljushet samt ökad färgmättnad. Även här har jag arbetat med komplementfärger, turkos-blå och orange, för att skapa en harmonisk helhet (Moderskeppet, 2014).

Kontrast, Harmoni samt Känsla:Modul#4_MariaBroberg

Referenslista
Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 8., [rev] uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Moderskeppet (2014). Grundläggande färglära. [Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.moderskeppet.se/bildbehandling/grundlaggande_farglara.php> [2014-09-19].
Understanding Color (2014). Chapter 6. [Elektronisk]. Tillgänglig: <https://dl.dropboxusercontent.com/u/6387224/Understanding.pdf> [2014-09-19].

#3 – Typografi

I den här uppgiften har jag valt att arbeta med ordspråket ”Det finaste man har sätter man på bordet” som jag tycker att det finns en fin tanke bakom. Till en början var jag inne på att skapa en bild av texten. Kanske arbeta med attributet ”bord” och på så vis få fram en viss känsla. Till sist bestämde jag mig istället för att arbeta med enbart bokstäver, utan att bygga upp någon bild av dem.

Istället valde jag att fokusera på typsnitten och jag hade en klar bild av att jag ville arbeta med två snitt och varva mellan orden. Bo Bergström (2012) beskriver hur man kan skapa spänning genom att arbeta med snitt som det finns kontraster mellan. Jag valde två snitt som tillhör olika typsnittsstilar. Det handskrivna snittet skulle jag placera in under rubriken Skripter som Bergström (2012) beskriver som ett snirkligt typsnitt med stark karaktär av handskrift. Detta snitt ritade jag för hand utefter en förlaga från boken Märk modernt utgiven av Husmodern år 1947. Sedan skannades bokstäverna in och redigerades i Adobe Illustrator.

Mitt andra typsnitt är ritat direkt i Adobe Illustrator. Det här snittet är svårare att bestämma vilken familj det tillhör, men skulle kunna placeras in bland de fria stilarna även fast snittet går att tyda, något som Bergström (2012) menar är typiskt för de fria stilarna. Enligt Valter Falk (1989) kan dessa typsnitt även kallas för extremer då de avviker kraftigt från övriga typsnittsfamiljer. Typsnitt inom familjen extremer ska användas sparsamt, men fungerar bra i berättande syfte (Bohman och Hallberg, 1987).

För mig står ordspråket för något fint, nästan romantiskt och skört. Att man tycker om något så mycket att man väljer att placera det på bordet, även fast det egentligen inte ska vara där. Jag tänker på min svär-mormor som nästan ursäktar sig med hjälp av detta ordspråk då hennes katt bara måste sitta på bordet, även fast den egentligen inte får. Och känslan efteråt av att det inte gör så mycket då det faktiskt handlar om något man håller kärt. Och någonstans var det den känslan jag ville skapa, att det man placerar på bordet är något man verkligen gillar, vackert.

När jag väl hade bestämt mig för att bygga upp ordspråket av bokstäver som inte skulle bilda någon form, eller bild så började jag skissa på olika varianter. Till en början var varje ord skrivet med en egen stil men till sist valde jag att arbeta med två snitt för att göra det mindre rörigt. Det handskrivna snittet valde jag för att jag ville ha ett snitt som skulle få symbolisera det vackra med handskriven text. Till typsnittet med prickar inspirerades jag av äldre glödlampsskyltar och jag lät det tillföra lite glam och lyx till mitt ordspråk.

Jag utgick från snittet med prickar och placerade ut dessa ord med tyngpunkten på bildens vänstra sida. Efter det fyllde jag på med resterande ord för att väga upp vänstersidans tyngd. Till sist uppnådde jag en balans för den assymmetri jag skapat.

I och med att jag ritat bokstäverna själv och inte använt mig av ett redan existerande typsnitt så skulle man kunna anse att justeringen av teckenmellan rum och dylikt faller bort, men detta är något som jag verkligen har fått arbeta med. Enligt Bergström (2012) bör alla versala ord spärras och detta har jag valt att göra genom att sätta ett fast mellanrum på 10 mm. Dock valde jag att gå ifrån detta på ordet ”på” och istället har jag valt att minska mellanrummet något.

Jag har valt att låta texten vara vit och istället arbetat med en färgad botten. Enligt Bergström (2012) är läsbarheten beroende av kontrasten mellan dessa element. Han anser dock att det bästa är att arbeta med ett mörkt snitt mot en ljus botten samtidigt som han säger att en invertering av dess placering kan påverka budskapet.

Jag blev nöjd med mitt resultat och ser att det skulle kunna fungera som motiv för en tavla, kort eller liknande. Anser att jag även fick fram känslan som jag ville återge av att ordspråket innehöll ett vackert budskap.

DetFinasteManHarSätterManPåBordet

Referenslista
Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 8., [rev] uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Falk, Valter (1989). Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna (2. uppl.). Stockholm: Ordfront.
Bohman, Jan & Hallberg, Åke (1987). Grafisk design: det synliga språket : En bok om bokstävernas och typografins utveckling, om den moderna grafiska formgivningens förutsättningar, uttrycksmedel, teknik och arbetsmetodik (2. något rev. uppl.). Halmstad: Spektra.

#2 – DEL2 – Feature

Väldigt nyttigt med en uppgift där man gör alla steg själv. Från tanke, via regi och fotografering till redigering. Till den här uppgiften valde jag att använde mig själv som modell. För min del innebar det ytterligare ett steg i uppgiften. Inte bara att regisera, utan även att ta regi – av mig själv.

För alla tre bilder har jag använt mig av en systemkamera med ett 50 mm-objektiv, stativ samt självutlösare. I uppgiften har jag även valt att enbart arbeta med liggande fotografier i det rektangulära formatet. Bo Bergström (2013) menar att det liggande formatet tilltalar mottagaren och anses inbjudande. Han anser också att relationen mellan höjd och bredd i en rektangulär bild skapar en spänning som ger bilden starkare dynamik (Bergström, 2013).

Faktabild
I min bildserie har jag valt att arbeta med en faktabild som saknar regi, något som Bergström (2009) menar är ett kriterier för att vara just en faktabild. Till faktabilder sällar sig dokumentär-, värme- samt produktbilder (Bergström, 2009) och jag menar att min faktabild är en form av en enklare produktbild. I faktabilden har jag valt att lyfta fram vinflaskan som produkt och i enlighet med uppgiften gjort det med hjälp av att gestalta den tillsammans med en person. Att kombinera en person med produkten kan ge mer liv samt visa på storleken på produkten (Bergström, 2009).

I faktabilden har jag valt att placera vinflaskan i mitten och använt personen som verktyg för att visa upp produkten. Strukturen i bilden är symmetrisk med flaskan centrerad och snarlik yta på båda sidor av personen. Symmetri är något som vi människor tilltalas av då det skapar balans i bilden (Bergström, 2009).

Även om en faktabild inte innehåller någon stor del regi (Bergström, 2009) så har jag valt att redigera bilden i efterhand något. I arbetet med redigeringen har jag valt att lyfta fram kontraster i bilden. Även detta menar Bergström (2013) attraherar våra ögon. Jag har valt att lyfta fram de ljusa partierna hos vinflaskan genom att mörka ner bakgrunden, som tidigare var mer ljusgrå. Jag vill locka åskådaren till mitten och till flaskan och enligt Bergström (2013) dras blicken till ljusare partier i en mörk bild.

Till det här fotografiet har jag valt att arbeta med befintligt sidoljus, i form av naturligt fönsterljus samt lättat upp ljuset något med en reflexskärm från andra hållet, snett underifrån. Att arbeta med befintligt ljus kan ge en känsla av äkthet i bilden (Bergström, 2013) vilket kan anses passande för en faktabild.

Prosabild
Den bild jag har valt att arbeta fram är en bild som passar i en del av ett bildreportage, något som är specifikt för just prosabilder (Bergström, 2009). Bilden visar upp en person och dess arbete som grafisk formgivare. Tanken är att bilden som sagt skulle ingå i ett bildreportage och kunna presenteras i en tidning i samband med en artikel om formgivaren. Det här fotografiet visar på att det finns en gnutta bakomliggande regi, något som Bergström (2009) menar är typiskt för prosabilder. Han anser även att fotografens personlighet ska synas, men aldrig ta över bilden (Bergström, 2009). Detta har jag valt att tillämpa genom att fotografera från ett annat perspektiv, nämligen uppifrån.

Även vid skapandet av denna bild har jag använt mig av det befintliga naturliga fönsterljuset. Här hade jag kunnat använda mig av enbart artificiellt ljus eller kombinerat det med det befintliga fönsterljuset. Enligt Bergström (2013) kan det ge störst påverkan på resultatet då man kombinerar dessa ljuskällor. Istället för att använda mig av artificiellt ljus vid fotograferingstillfället har jag valt att tillföra mer ljus till fotografiet vid bildredigeringstillfället.

Poesibild
Till den här bilden kände jag för att lyfta fram mig själv, fotografen, och planera bilden noga i form av förarbete, inspiration, arrangemang samt bearbetning i bildbehandlingsprogram. När dessa moment sätts samman skapas en poesibild (Bergström, 2009).

Även här syns personligheten genom att använda ett annat perspektiv, i det här fallet ovanifrån. Jag har valt att arbeta med det befintliga naturliga fönsterljuset samt lättat upp ljuset något med en reflexskärm. I det här fallet utnyttjade jag också det skuggspel som skapats på golvet tack vare en massa växter på fönsterbänken vid fönstret.

I förarbetet för att skapa bilden såg jag en något diffus bild där ljuset var framträdande. Jag ville även att min bild skulle ha en något romantisk ton samt gå i en dov färgskala. När jag sprang över en artikel från Fotosidan med namnet Skola: Porträtt i pastell (Thor, 2013) såg jag möjligheten att utnyttja tillfället och testa något, för mig, nytt i Photoshop. Enligt Thor (2013) var det viktigt att tänka till innan man tog fotot, då det underlättade vid redigeringstillfället. Att tänka på att fotografera med kort skärpedjup, i motljus samt något överexponerat var tre nycklar till att få till den mjuka tonen i bilden (Thor, 2013). Då jag stod modell samtidigt som jag var fotograf hade jag, i den här uppgiften, svårt att få till en ultimat skärpa på ansiktet. Istället har skärpan snarare placerats vid nackhåret samt på skjortan. Hade jag enbart varit fotograf hade jag istället gärna sett att skärpan varit på ansiktet.

Jag valde att beskära porträttet genom att skära något i håret för att skapa närhet till personen och för att göra bilden mer spännande (Bergström, 2013).

Modul2_MariaBroberg_web

Referanslista
Bergström, Bo (2009). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 7., [utvecklade] uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 8., [rev.] uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Thor, Erik (2013). Skola: Porträtt i pastell. [Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.fotosidan.se/cldoc/skola-portratt-i-pastell.htm> [2014-09-11].

#2 – DEL1 – Objekt

I den här uppgiften valde jag att fotografera ett gäng minivaser och minikrukor som jag ärvt från min farmor. Jag arbetade med artificiellt ljus i form av en mindre fotolampa med vitt ljus. Vaserna placerades på ett mörkt underlag. Jag tog och redigerade ett antal olika bilder innan jag slutligen bestämde mig för att lämna in bilden nedan. De andra bilder jag arbetade med hade mer konstnärlig karaktär och jag var väldigt sugen på att arbeta med en sådan bild, men kände till sist att den mer tekniska biten med kamerans inställningar samt objektets sätt att framträda på bilden stod tillbaka på dessa bilder, så då föll valet istället på denna bild. En bild jag tycker är bra, men som saknar något. Det är regin, eller avsaknaden av den, som stör mitt öga. Jag tog som sagt ett flertal bilder på mitt objekt, men det jag upptäckte först senare, när bilderna redigerades i bildbehandlingsprogram, var att på grund av objektens storlek (vasen på bilden är ca 4,5 cm hög) så måste de övriga objekten placeras väldigt när varandra för att fylla någon funktion i slutbilden. Det som uppstår på bilden nedan är att det skapas stora svarta mellanrum mellan objekten och det gör att jag uppfattar bilden som rörig. Flyttar man objekten närmre varandra så framträder de tydligare vilket för att det är lättare att förstå vad det är man tittar på samt att de fyller någon form av funktion för att vara med i bilden.

Efter att jag fotograferat bilden så har de beskurits till kvadratiskt format och jag har även fått beskära ner bilden kraftigt för att vasen skulle uppta omkring hälften av ytan på bilden. Jag har även justerat bildens vitbalans. Vid fotograferingstillfället valde jag att arbeta med ett kort skärpedjup med bländare f/2,5 samt en kort slutartid på 1/400 sekund. Jag valde även att ha ett låg ISO-tal, 100, för att motverka brus i bilden.

Modul2_Objekt_MariaBroberg

#1 – Grundläggande grafik

Jag funderade en hel del kring val av bilder men kom efter lite övervägande fram till att göra ett ”enklare” montage och fundera kring detaljerna. Bilderna jag valde visar en katt som sitter bakåtlutad mot en vägg samt insidan av en gammal spårvagn. Fotografierna är cc-märkta och laddades hem från Flickr.

För att skapa bilden har jag använt mig av Layer Masks och maskerat, med hjälp av Quick Selection Tool, de delar av bilden som jag vill visa. På så vis ”klippte jag ut” katten ur bilden, spegelvände den horisontellt och lade in den över spårvagnsbilden. För att den skulle passa in i spårvagnsbilden fick jag skala ner den något. Efter det fick jag maskera bort mer av kattbilden för att få fram den silvriga stången samt en del av sätet framför. Då katten redan hade en tydlig skugga på ena sidan använde jag mig av den och gjorde den lite genomskinlig för att få fram konturen av sätet. Eftersom ljuset från fönstren i spårvagnen var så skarpt valde jag att fortsätta på det spåret och använde mig av verktyget Dodge Tool och med hjälp av Midtones ljusade jag upp den sidan av katten som är närmast fönstret.

Modul1_MariaBroberg

Vad var svårt?
Svårast var att välja ut vilken typ av bild jag ville skapa. Jag hade en uppsjö av idéer och bilder som jag funderade mellan, men valde denna gång att göra en något enklare bild.

Vad skulle jag göra annorlunda nästa gång?
Tänka mer på mina Layers från början, den här gången var jag slarvig och duplicerade inte tillräckligt ofta för att bevara data. Var också lite dålig på att spara arbetet under tidens gång. Nästa gång skulle jag nog utmana mig själv lite mer också.

Vilka tips kan jag ge mina medstudenter?
Gör flera olika försök och är det något man inte känner att man kan så leta upp en video som beskriver en lösning och redigera din bild under tiden du tittar/lyssnar för att verkligen prova på verktygen. I Photoshop, som med många andra program, handlar det om att prova, prova, prova för att lära sig.

WEBBDESIGNER

10598319_1483568865239106_493840759_n

För två veckor sedan började jag studera på distans på Högskolan i Väst. Där läser jag nu ett ettårigt program som heter Webbdesigner. Har sett fram emot att läsa den här typen av program länge och nu blev det äntligen av. Att det är heltidsstudier märks verkligen av och även om jag inte jobbar fulltid med RioRio märker jag verkligen av att det nu blir kvällar och helger som vigs åt studierna. Men det är kul, riktigt kul.

Jag skapade en kategori här på bloggen och tänkte att jag skulle publicera mina uppgifter även här. Eftersom det är distansstudier kommer alla inlämningsuppgifter vara skapade för webben så därför finns allt material redan klart för mig att publicera här. Ska även försöka lägga in de texter jag skriver för varje uppgift. Kanske kommer bli lite svårt att förstå alla delar då det kanske inte framgår så tydligt vad uppgiften verkligen var. Men jag hoppas det kan vara intressant att läsa i alla fall.

Just nu sitter jag och arbetar med en typografisk uppgift och det är verkligen roligt. Gav mig i kast med att rita egna snitt och man blir så taggad. Bara att man ska hinna med allt också.. Nästa steg får bli att ordna ett program så att jag kan göra egna typsnitt också. Har länge varit mycket sugen på detta, men det har inte blivit av bara. Har ju några snitt som ligger och väntar på slutjustering.

 

LITTLE ALF

RioRio RioRio RioRio

I augusti flyttade vi hem resterna från Knallebo. Det blev rätt fullt här hemma kan man säga. I lägenhetens soligaste fönster bor paprika- och chiliplantorna. I år satte vi chiliplantorna rätt sent och de hamnade i skuggan av en annan större planta och var tvungna att växa på höjden för att få sol. Så därför är de rätt höga nu. Men de är väldigt fina och de största har lyckats dela sig väldigt fint på egen hand och är nu stora och rejäla. Det kommer en hel del frukt, men eftersom vi satte plantorna så sent så har de inte hunnit bli röda ännu. Jag hoppas de orkar med höstens sol och blir röda snart. En har i alla fall smittats av paprikaplantans orangea frukter, för en liten chilifrukt har ändrat färg, men den har tagit efter paprikan istället och är nu orange.. Vi får väl de vad som sker här näst.

SNART SÅ!

image

Nu äntligen börjar det ta fart; de blötlagda fröna har kommit ner i jorden, växtbäddarna är målade och markduk att täcka dräneringslangen med är inköpt. Skönt!

image

Jag tog en marmeladburk, en skruv och en hammare och konstruerade snabbt en ”snällvattnare” till försådden. Funkar som en sockerströare (man måste alltså skaka för att få ut något) och används därför med fördel utomhus. Men den fyller sitt syfte och vattnar med mjuk ”stråle” så att inga frön behöver få en kalldusch.

image

Även paprikan fick sig en dusch och verkade mycket nöjd efteråt. Det är skönt att få duscha lite i värmen.